Kan man vara kurd och svensk?

Özz Nûjen (Foto: Björn Björkqvist
Özz Nûjen skriver i Expressen om att man inte kan vara kurd och turk samtidigt. Tidigare har han påstått sig vara både kurd och svensk. Hur går detta ihop?

Stötta Motgift

 kr. 

Välj din donation

Select Payment Method
Personal Info

Credit Card Info
This is a secure SSL encrypted payment.

Donation Total: 10,00 kr. 

Özz Nûjen, kurd född i Turkiet, markerar idag i Expressen sitt ställningstagande för ett fritt Kurdistan och avståndstagande emot Turkiet, Irak, Syrien, Iran och hela världen som han tycker är ansvariga för att kurderna inte har ett eget land. Ja, det är allas fel. Nûjen, som till vardags kallar sig komiker men som nu också tagit med sig sitt politiska engagemang till Expressen där han är krönikör, inleder med att lista brott som de länder där Kurdistan ligger ska ha begått mot kurderna. Det är många vidriga brott och jag tror att vi kan vara tämligen säkra på att i alla fall många av brotten verkligen ägt rum.

Kurderna har naturligtvis också begått brott i sin kamp för ett självständigt Kurdistan. De flesta känner ju till PKK (Kurdistans arbetarparti) som är en kurdisk kommunistisk terrorgrupp som för främst några årtionden sedan ställde till oreda i främst Turkiet men också andra länder. Det finns dock fler exempel på våldsamma kurder. För dessa kurder handlar det dock om ett frihetskrig. De vill bryta sig loss från de länder som de bor i och skapa ett eget land där kurder själva styr. Deras strävan, inte sällan med våld, möts av hårdare lagar och förbud mot exempelvis kurdiska symboler, sånger och språk. Därmed blir hatet från kurderna än större och så går det runt.

Medan många kurder har valt att stanna kvar och strida för, vad de anser är, sina rättigheter så har somliga gett sig av och en del av dem har hamnat i Sverige. Här är de främst förknippade med journalister, politiker och komiker som tvärtemot sin strävan i hemlandet talar om allas rätt till Sverige.

Vi har komikern Soran Ismail som blev väldigt uppmärksammad i samband med den så kallade järnrörsskandalen där han gång på gång upprepade inför de filmande SD:arna att han är svensk. Vi har debattören Kurdo Baksi som sedan 1980-talet arbetat aktivt för invandring och emot svensk nationalism. Vi har nämnde Özz Nûjen som aldrig försitter en möjlighet att angripa kritik mot invandring till och integration i Sverige.

Men den kurdiska folkgruppen har också kommit att förknippas med kulturella namn som Fadime Şahindal och Pela Atroshi som båda mördades av sina kurdiska släktingar för att de inte levde enligt kurdiska normer. När Wikipedia (jag vet, en usel källa men hittar ingen bättre sammanställning, tittar man exempelvis i Regeringens ”Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer”, från 2007 där det talas om vikten av ökad kunskap om hedersvåld så nämns inte kurder med ett enda ord) listar hedersmord som uppmärksammats i Sverige mellan 1986 och 2016 rör det sig om mor på 10 personer. Av dessa tio är sju av offren kurder, en är en palestinsk kvinna och två är afghanska män. Media är dock ofta inte så intresserade av att berätta om hedersmord så det finns många fler än vad Wikipeialistan anger. Klart är i alla fall att kurder är starkt överrepresenterade inom denna vidriga kulturyttring.

Detta hindrar dock inte Özz Nûjen från att skriva att ”Kurderna har bevisat att de kan och vill skapa en egen stat, en rättsstat där religionsfrihet råder, där mänskliga fri och rättigheter är lag och där demokratin är pluralistisk. I södra Kurdistans regionhuvudstad, Erbil/Hewlêr, invigdes i dagarna en av Mellanösterns största kyrkor. ”

Till att börja med, kurderna har inte bevisat att de kan skapa en egen stat för det har de aldrig gjort. Jag betvivlar inte att de kan göra det i framtiden men hittills har de faktiskt inte bevisat något sådant. Det här med rättsstat är också intressant. Jag har sett åtskilliga krav på att Sverige ska ta ställning för ett ”fritt Kurdistan” från kurdiska aktivister men väldigt få avståndstaganden från kurdisk hederskultur. Att man invigt en kyrka, och det finns fler, är inte heller så besynnerligt eftersom många kurder är kristna. Kom igen när ni har skapat ett eget Kurdistan och välkomnar turkar, perser och araber att såväl bo där som fritt bedriva sin kultur och ställa upp i allmänna val. Vem vet, kanske får Kurdistan en turk som president?

För etniciteten är en enormt viktig del av kurdernas identitet. Özz Nûjen är som bekant född i Turkiet, men är väldigt noga med att påpeka att han inte är turk. I artikeln berättar han:

“Kurderna är inte turkar, de är inte araber och de är inte perser. Lika lite som svenskarna är ryssar, tyskar eller finnar.”

Jag håller så klart med. Men samtidigt klamrar han, liksom många andra kurder i Sverige, sig fast vid att han ska vara svensk.

Den 14 mars 2014 förklarade samma Özz Nûjen i SvD:

– Nej, jag är svensk men av kurdisk börd.

Så. Enligt Nûjens idéer kan en kurd inte vara turk, en svensk kan inte vara finsk, men en kurd kan vara svensk. Hänger ni med? Det är nämligen inte helt glasklart.

Vad det dock går ut på är att Özz som kurd anser sig ha rätt till Sverige medan bara kurder bör ha rätt till Kurdistan. Nu går det säkert att hitta något citat av Nûjen där han talar varmt om ett kommande mångetniskt Kurdistan. Jag har inte letat. Kurder i Sverige och Europa talar nämligen gärna om det precis som många judar i Sverige talar varmt om mångkultur i Sverige men vill ha ett judiskt Israel. Men vad de säger just nu är ointressant. Visa mig istället kurdiska ledare i det område som de kallar Kurdistan som ivrigt talar om att få ett Kurdistan så att människor från andra folkgrupper kan få politiskt inflytande där. Jag har inte hittat någon och jag har frågat många kurder.

Som sagt, jag håller med Özz Nûjen om att en kurd inte kan vara turk eller arab. Jag säger också att en kurd inte kan vara svensk. Uppenbarligen kan en kurd vara svensk medborgare men vi måste skilja mellan att vara medborgarskap och etnicitet. En kurd kan uppenbarligen vara turkisk medborgare men inte etnisk turk.

Jag är lite glad att Nûjen lyfter den här frågan. Hade Björn Söder gjort det så hade det skapat ramaskri. När han talade om judar och samer som egna folkgrupper blev Sveriges journalister skogstokiga, men man tycks inte reagera alls när Özz Nûjen är inne på samma spår. Jag vet hur journalister fungerar så det är okej och någon gång i framtiden kanske jag lyfter fram citatet av Nûjen om att kurder inte kan vara turkar för att stärka det jag vill säga. Inte när jag argumenterar med vanliga svenskar men möjligtvis när jag talar med journalister eller liknande typer som i pant mot sin utbildning lämnat in sin hjärna.

Etnicitet är viktigt. Det är den viktigaste grunden i vår identitet. Din identitet kan bestå av en lång rad saker och bilden av ditt jag kan dessutom se olika ut när du befinner dig i olika sammanhang. Din identitet kan vara att du är snickare eller präst, du kan vara godtrogen eller nitiskt misstänksam, du kan vara stark eller svag, du kan älska hårdrock eller hiphop, du kan vara nykterist eller älska att rumla runt på krogarna nätterna igenom, ja ni fattar. Men allt det här är utbytbart. Du kan byta intresse, byta arbete, byta fru, byta favoritlag i curling, byta hårfärg, till och med byta kön. Men den etnicitet du blivit född med kan du inte byta bort. Den är ett resultat av dina förfäder och den du ytterst är. Man kan ta ifrån dig det mesta men aldrig din etnicitet. Därför är frågan också viktig i dessa tider när exempelvis kurdiska debattörer vill förvägra svenskarna en etnicitet medan de själva är så stolta över sin.

Var stolt över ditt ursprung så blir det samtidigt lättare att förstå andra folkgrupper.

Om skribenten

Björn Björkqvist

Björn Björkqvist

Skribent som efter cirka 20 års skrivande för olika tidningar och hemsidor slutligen hittat hem till Motgift.

Logga in

Du är inte inloggad








» Glömt lösenordet?

Varukorg

Senaste filmklipp