”Vår sömn störs av muslimer” klagar Parisbor och visar varför det går åt skogen med Europa

Den som sover kommer inte få något uträttat varför en liknelse om Parisbor som får sin sömn störd av muslimer är på sin plats.

Stötta Motgift

 kr. 

Välj din donation

Select Payment Method
Personal Info

Credit Card Info
This is a secure SSL encrypted payment.

Donation Total: 10,00 kr. 

I västra Seine-et-Marne, en förort till Paris, återfinns Mée-sur-Seine moskén. Att bo granne med en moské önskar jag inte någon och jag menar – för att vara tydlig – att dylikt inte har någon plats i vare sig Paris, Frankrike eller Europa. Den konflikt som nu blossat upp vid nämnda moské är dock intressant att se närmre på, den avslöjar nämligen en hel del

Moskén är för liten för att ta emot alla muslimer som deltar i församlingslivets bön varför man med jämna mellanrum också tar gatan utanför i anspråk. Då åker högtalarna fram så att alla bedjande kan mässa i takt. Ett otyg, tycker grannarna.

Speciellt under ramadan blir det påfrestande för fullt normalt folk eftersom muselmanerna då förskjuter dygnet och det blir till att be in på nattkröken. I Mée-sur-Seine moskén löste man det så fiffigt att högtalarna fick stå ute fram till någon timme efter midnatt.

Boende har klagat till både polis och borgmästare, som inte bryr sig och muselmanerna själva säger att de ska dra ner volymen litet men att arrangemanget kommer fortsätta tills de byggt ut. Därtill tycker de också, enligt ordföranden Boudjema Hammache, att de boende måste sätta sig in i ”deras situation” och ”visa respekt”.

När jag läste nyheten blev jag sur å de boendes vägnar. Men sedan blev jag sur av helt andra skäl. Det var nämligen något som gnagde, ett uttalande som på sätt och vis – och enkelt – förklarar varför saker och ting är som de är.

Det var detta med att ”vår sömn störs” som retade upp mig.

För européerna är mångkulturen, islamiseringen och det ständigt accelererande folkutbytet något som stör deras sömn. Man vill nämligen sova vidare eftersom alternativet, att vakna till, betyder att man faktiskt måste ta ansvar och göra något. Alltså: vända sig om och slumra vidare. Ni ser liknelsen?

”Här har vi lyckats bli sekulära och slipper såväl kyrkklockor som stör eller, för den delen, att gå till en kyrka där vi tvingas träffa andra som bor i samma område. Vi har kastat av oss det och kan sitta framför det elektroniska altaret, alltmer avskilda från den verkliga världen. Vi kan vara individer som står på egna ben och slippa att någon tråkig gubbe pratar om jobbiga saker i predikningar. Vi gör som vi vill, för vår egen skull och åt helvete med resten. Men framförallt, vi kan sova!

”Och så kommer dessa muslimer med sin tro och sina traditioner; med sin stambundenhet och sina krav. De sover inte… hundratals av dem träffas varje vecka vid moskén och stärker banden till varandra och till sin idé om islam som världsåskådning. Fan ta dem, vi vill ju sova!”

Jag kan inte annat än dra mig till minnes visdomsorden från Den höges sång ur Eddan: ”Sällan får … sovande man seger”. Det kanske är dags att vakna!

Ridå. Rullgardin. Godnatt.

Om skribenten

Magnus Söderman

Magnus Söderman

En etnisk svensk man som befinner sig mitt i livet; opinionsbildare, författare och radiopratare på Motgift.

Logga in

Du är inte inloggad








» Glömt lösenordet?

Varukorg

Senaste filmklipp