Mord i mångkulturen

Så var det dags igen, en man har skjutit till döds. Denna gång i Göteborgsförorten Lövgärdet. Det rör sig med största sannolikhet om ytterligare ett gangstermord. Välkommen till orten.

Stötta Motgift

 kr. 

Välj din donation

Select Payment Method
Personal Info

Credit Card Info
This is a secure SSL encrypted payment.

Donation Total: 10,00 kr. 

Men allt är inte negativt, man ska inte vara så’n, det är faktiskt första gången någon skjuts ihjäl i Lövgärdet sedan oktober, bara så vi får lite proportion på det hela.

För att vara allvarlig: det här har blivit vardagsmat i dagens Sverige. I alla fall i landets tre största städer. Och Södertälje, så klart. Ingen höjer längre ett ögonbryn när någon skjuts ihjäl, eller när som i Hallonbergen i vintras ett småbarnspar mördades – mannen höggs ihjäl och kvinnan ska enligt uppgift ha fått halsen avskuren.

Vi blir avtrubbade eftersom liknande saker numera är så vanligt förekommande, men det finns även andra aspekter på detta. Det händer bland dem, vi accepterar att våldsbrott, även mord, är rätt normalt i invandrarförorterna, ungefär som vi accepterar att det är en del av tillvaron för de kriminella mc-gängen.

Det faktum att både offer och gärningsmän i de här sammanhangen praktiskt taget uteslutande är invandrare är också generande för den politiska korrektheten. När det kastas sten på brandkår och ambulanser kan man skylla på utanförskap, bristande integration och för få fritidsgårdar. Det går inte med den här sortens uppgörelser; det här handlar om internt, rått våld som inte gärna kan skyllas på socio-ekonomiska faktorer.

Frågan är hur många i Lövgärdet eller andra invandrarförorter i Göteborg som vet vilka gärningsmännen är, eller åtminstone har ett hum om vilka kretsar som ligger bakom, men som aldrig skulle tala med polisen. Dels av rädsla givetvis, men också eftersom de tycker att polisen, eller det svenska samhället överhuvudtaget, inte ska lägga sig i vad som händer i ”deras” områden. Det har alltid funnits en undre värld som har sina egna lagar, utanför samhället. Det är oundvikligt, men här handlar det inte om asociala och kriminella miljöer, utan om hela stadsdelar där de flesta invånarna inte ser sig som en del av det svenska samhället, där ordningsmakten betraktas som en fientlig inkräktare, områden där man inte vill integreras med övriga Sverige, utan segregation är det naturliga och önskvärda.

Mångkultur i verkligheten.

Om skribenten

Jonas De Geer

Jonas De Geer

Logga in

Du är inte inloggad








» Glömt lösenordet?

Varukorg

Senaste filmklipp