Fel och rätt kamrater

C.-H. Hermansson och Jonas Sjöstedt, V gör upp med det förflutna.
Jonas De Geer kommenterar ett utslag av socialdemokratisk dubbelmoral.

Stötta Motgift

 kr. 

Välj din donation

Select Payment Method
Personal Info

Credit Card Info
This is a secure SSL encrypted payment.

Donation Total: 10,00 kr. 

Det är ett tag sedan nu jag senast egentligen följde svensk s.k. debatt. Den var korkad redan då, men nu …

Sossepolitruken Anders Lindberg skriver under rubriken Att likställa SD med V är bluff om den förment avgrundsdjupa skillnaden mellan ett eventuellt samarbete mellan M och SD och det hävdvunna samarbetet mellan S och V.

Men det går inte Lindberg på, för det är ”lurendrejeri”, minsann. Så här resonerar han:

“Vänsterpartiet grundades för hundra år sedan och var under många år Moskvatroget. Särskilt under Stalin var partiet ett högst reellt hot mot demokratin i Sverige. Socialdemokraterna slog tillbaka med brutala metoder, som att registrera och under kriget även internera kommunister.

Kulmen blev IB-affären 1973 som avslöjade ett omfattande inrikesspionage mot kommunister på arbetsplatser runt om i Sverige.

Men i takt med tiden, med murens fall och kommunismens misslyckande, har Vänsterpartiet förändras. De kan aldrig fly undan sin kommunistiska historia men sedan många år är partiet inget hot mot demokratin.”

Okej.

Även om sossarna inte älskade kommunisterna regerade man de facto med stöd av dem under hela efterkrigstiden. Om de sedan använde ”brutala metoder” mot kommunisterna är tveksamt, men alldeles oavsett är det inget mot vad Allmänna valmansförbundet (tidigare namn på Moderaterna) gjorde mot sitt dåvarande ungdomsförbund, Sveriges Nationella Förbund. Trots att organisationen vid tiden hade ca 40 000 medlemmar bröt man med den eftersom den var alltför radikal och pro-tysk.

Lindberg kan uppenbarligen inte sin historia.

Och slutligen, även om man nu skulle köpa Lindbergs historiskt falska resonemang om att hans parti kan samarbeta med V eftersom de senare ändrat sig och distanserat sig från sina kommunistiska rötter — varför skulle Sverigedemokraterna inte ha rätt att förändras?

Vi ska alltså ta face-value att ett gammalt kommunistparti med hundra års erfarenhet av organisation, manipulation och hemlig verksamhet, under lång tid fostrat av Moskva, helt har transformerats och nu består av idel hyggliga demokrater. Däremot ett parti grundat av en brokig skara politiskt oerfarna människor som aldrig haft någon ideologisk grund, vars företrädare nu slår knut på sig för att bli respekterade av de som spottar på dem, med ett ledarskap som lider av hysterisk beröringsångest för allt som kan misstänkas vara genuint nationalistiskt och utesluter medlemmar till höger, men inte vänster, de ska förutsättas ha en dold nazistisk agenda?

Jag skulle inte kalla Lindbergs lilla aktstycke för lurendrejeri, det är alldeles för oslipat för det, men det är förvisso okunnigt och hycklande.

Kanske dags att sluta osynliggöra kamrat 4 procent?

 

Om skribenten

Jonas De Geer

Jonas De Geer

Logga in

Du är inte inloggad








» Glömt lösenordet?

Varukorg

Senaste filmklipp