Artikel Utrikes

Svenska sossar tiger när rumäner protesterar mot korruption

Medan hundratusentals protesterar mot korruptionen och maktmissbruket hos politrukerna i Rumänien, är det förvånansvärt tyst från svenska politiker och tyckare som annars är snabba med att kritisera andra länders regeringar.

Stötta Motgift

 kr. 

Välj din donation

Select Payment Method
Personal Info

Kortinformation
Denna betalningen sker med SSL-kryptering och ingen data lagras på våra servrar

Donation Total: 10,00 kr. 

Rumänien och det rumänska folket är det lätt att känna sympati med. Precis som många andra länder i Östeuropa har de inte haft det lätt genom historien och de har offrat mer än sin beskärda del för Europa; i strid mot Ottomanerna under Vlad III Dracul; mot materialism, kommunism och liberal demokrati under Corneliu Codreanu; som frivilliga under Europas gemensamma kamp mot bolsjevismen och sedan, då de förmådde överleva en av de värsta vänsterdiktaturerna, under makarna Nicolae och Elena Ceaușescu.

Efter befrielsen från marxistisk diktatur gav man sig dock snart åt en annan överstatlig maktapparat, Europeiska Unionen, som man blev fullvärdig medlem av år 2007. Någon egentlig uppgörelse med det gamla systemet skedde aldrig utan de gamla partitopparna kom att utgöra också de nya efter Ceaușescus fall, och det politiska systemet som sådant är fortsatt inrökt av bolsjevikisk korruption. Därför kom det också att passa som handen i handsken i EU, som i mångt och mycket är en karbonkopia av det gamla Sovjetsystemet. Med inträdet i EU och finanskrisen 2008 fick man dock en hel räcka nya problem.

Korruptionen i landet är utbredd och under de senaste åren har uppemot 2 000 personer åtalats, men sin vana trogen håller politikerna varandra om ryggen. En av de misstänka är Socialdemokraternas (PSD:s) ledare, Liviu Dragnea (som redan dömds för valfusk). För att hjälpa sina egna har Socialdemokraterna (som också leder landets regering) godkänt dekret som avkriminaliserar vissa korruptionsbrott, som maktmissbruk, vilket innebär att bland andra Dragnea kan gå fri. Pamparna har också fått igenom ett lagförslag om amnesti för fångar som inte dömds för våldsbrott, vilken måste godkännas av parlamentet.

Så tysta man kan vara

Vi har hört en del om de stora demonstrationerna i Rumänien mot den korrupta regimen och det har uttryckts oro från Bryssel. Men det är i sammanhanget tyst från politiker och tyckare som annars är snabba med att angripa regeringar som man är missnöjda med. Ungern har fått sin släng av sleven upprepade gånger, så också Polen. Kraftfulla uttalanden har avlöst varandra när politiken i ett land blivit mer nationell och konservativ. När det däremot gäller socialdemokratisk korruption är man så tyst man kan vara.

Svenska socialdemokrater uttryckte missnöje med sitt systerparti i Danmark under ”flykting”-krisen, men Stefan Löfven är förvånansvärt tyst när rumänska PSD (som tillhör samma partigrupp som de svenska socialdemokraterna i EU) ser om sina egna på folkets bekostnad. Det förvånar inte.

Stora demonstrationer

Till skillnad från präktiga svenska politiker och annars så uttrycksfulla krönikörer är inte rumänerna själva tysta. Hundratusentals har tagit till gatorna i massiva protester där deltagarna skanderat ”tjuvar” och ”förrädare”. Tidvis har demonstranter drabbat samman med kravallpolis. Protesterna har växt och är nu de största sedan kommunismens fall 1998.

En av huvudpersonerna, partiledaren Liviu Dragnea, spelar oförstående och sade tidigare i veckan till journalister att han inte förstod vad demonstranterna är arga över.

Ett Europa, olika utmaningar

När man språkar med nationella från Östeuropa är det uppenbart att de ofta står inför helt andra, omedelbara, problem än vi själva. Förvisso har främlingsinvasionen som drabbat Europa inte gått dem förbi, men främlingarna blir sällan kvar i deras länder eftersom deras välfärd inte har mycket att erbjuda. Däremot står man oftare inför flagrant korruption och maktmissbruk, som i Rumänien; eller zigenarproblematiken samt sociala orättvisor och därtill ofördelaktiga ekonomiska överenskommelser med internationella banker och liknande ekonomiska intressen.

Efter kommunismens fall sökte många före detta sovjetiska satellitstater tryggheten i Nato och EU. Man gick ur askan i elden och fick egentligen aldrig möjligheten att bygga en stabil grund att stå på. Det är denna möjlighet som nationella än idag kräver.

Om skribenten

Magnus Söderman

Magnus Söderman

En etnisk svensk man som befinner sig mitt i livet; opinionsbildare, författare och radiopratare på Motgift.

Logga in

Du är inte inloggad








» Glömt lösenordet?

Varukorg

Skaffa tröjan!

Besök Det fria Sverige för fler sjyssta kläder och accessoarer

Senaste filmklipp

Varning för falska nyheter!

Varning för falska nyheter!

 

Tro inte på gammelmedias lögner! Gör som mer än 6000 andra och skriv upp dig på Motgifts nyhetsbrev och få en sammanfattning av det viktigaste från Skandinaviens ledande svenskvänliga alternativmedia. 

Det är helt gratis och du kan säga upp din prenumeration när du vill.

Du är nu uppskriven på nyhetsbrevet - välkommen!