Brexit – där satt den

Britterna har sagt sitt när 52 procent röstade för att lämna EU. Detta är första gången ett fullfjädrat medlemsland lämnar det moderna EU och ett tydligt bakslag för federalisterna i Bryssel. Nu vet ingen vad som händer.

Stötta Motgift

 kr. 

Välj din donation

Select Payment Method
Personal Info

Credit Card Info
This is a secure SSL encrypted payment.

Donation Total: 10,00 kr. 

Britterna har sagt sitt när 52 procent röstade för att lämna EU. Detta är första gången ett fullfjädrat medlemsland lämnar det moderna EU och ett tydligt bakslag för federalisterna i Bryssel. Nu vet ingen vad som händer.

Efter att jag läst att man i vallokalerna erbjöd väljarna blyertspennor att kryssa med kände jag en hopplöshet komma smygande. Men det gick i alla fall. Precis som med presidentvalet i Österrike tror jag att de fuskades igår, när de “goda” människor som vet bättre än oss alla andra, tog saken i egna händer. Men, precis som i Österrike, var det helt enkelt för många som röstat “fel” för att ens valfusk skulle komma åt det.

Så nu ska Storbritannien lämna EU. Man vinkar hej då (eller visar fingret) åt Bryssel och det Frankensteins monster som vuxit fram. Good for you! Enligt Bremain-lägret är detta slutet på allt, i stort sett och det som kommer följa nu är ekonomiskt mörker och krig överallt. Jag tror inte det.

Det är ju inte en nationell revolution som hänt och om Cameron går (vilket han rimligtvis måste) kommer någon annan av demokraturens kreatur att ta plats. Och EU kommer inte straffa Storbritannien mer än symboliskt för sveket. Rädda vad som räddas kan när korthuset börjar falla, det är min övertygelse.

Men Brexit ska inte ses i skenet av ekonomi. Det handlar om något djupare och mer påtagligt. Det handlar om modet att bryta sig loss, tro på sig själv och vägra slava under en byråkrati som blivit galen. Britterna visar att man kan säga nej, att man kan träda ur. Exakt vad som förhandlas fram härefter är inte så viktigt sett till symbolen av att Brexit vann!

Jag tror inte att EU faller samman detta år, eller nästa… eller nästa heller. Men i och med Brexit väcks nu tanken litet varstans. Om nu Storbritannien också går stärkt ur det hela – någon vi kanske får vänta tio år på att se – så kommer andra följa John. Förvisso kan de ske tidigare än så och EU kan gå åt skogen med besked, om federalisterna (desperata av Brexit) driver på sin idé om Europas Förenta Stater.

Det kan gå hur som helst.

En sak är dock säker. Det är med mer självförtroende som vi som vill se ett enat Europa av fria nationer kan se framtiden an.

Jolly good!

Om skribenten

Magnus Söderman

Magnus Söderman

En etnisk svensk man som befinner sig mitt i livet; opinionsbildare, författare och radiopratare på Motgift.

Logga in

Du är inte inloggad








» Glömt lösenordet?

Varukorg

Senaste filmklipp