Stridslarm och krigsrykten – men inte ett ord om verkliga faror

Vi ska oroa oss över främmande makt tydligen. Det har blivit klart de senaste dagarna med sabotage och radarstrul. Vi ska frukta ryssen... men inte främlingsinvasionen eller ett Sverige i fritt fall!

Stötta Motgift

 kr. 

Välj din donation

Select Payment Method
Personal Info

Credit Card Info
This is a secure SSL encrypted payment.

Donation Total: 10,00 kr. 

Vi ska oroa oss över främmande makt tydligen. Det har blivit klart de senaste dagarna med sabotage och radarstrul. Vi ska frukta ryssen… men inte främlingsinvasionen eller ett Sverige i fritt fall!

När jag följer den svenska rapporteringen just nu kommer jag osökt att tänka på en vers ur Bibeln:

“Och när ni får höra stridslarm och krigsrykten, låt då inte skrämma er. Sådant måste komma, men det är ännu inte slutet.”

Nej, jag tror inte att Armageddon står för dörren (de sista dagarna för vår civilisation står redan i hallen) men däremot här det krigslarm för fulla muggar. Inte i den bemärkelsen att man rapporterar om fiendestyrkor som marscherar upp vid gränserna, utan mer i det fördolda.

Jag tänker naturligtvis på sabotagen(?) av radiomasterna och övrigt underligt som hänt. Jag tänker på medias påståenden om det ryska hotet som verkar mer förestående hela tiden. Jag tänker på professor Agrell som i Aftonbladet menar att det som skett i Sverige de senaste dagarna kan vara “hybridkrigföring” från främmande makt (Ryssland, eftersom han nämner Krim i nästa andetag).

“… stridslarm och krigsrykten …”

Själv är jag mer oroad över att politikerna i Norrköping gav upp inför de våldsamma främlingsgängen som angripit polisen och vandaliserat. Deras krav efterföljdes och nu ska pengar pumpas in i området.

Jag är också mer oroad över ett Sverige ansträngt till bristningsgränsen med bostadskris, poliskris och andra kriser samtidigt som den generösa flyktingpolitiken fortsätter; en politiks om leder till… ja, ni vet allt som kommit i dess spår.

Men enligt media ska vi oroa oss för Ryssland. Ryssland som då ska hoppa över baltstaterna och Finland för att attackera Sverige? Det är inte rimligt.

Men folk är rädda. Medan jag stod och ordnade med litet annat lästa Dan från olika fora på internet där paniken inte var långt borta. Det talades om att kommuner placerade dokument i skyddsrum, om underliga möten och inkallade officerare; om hysch-hysch och hemligheter litet var stans.

Sverige förbereder sig tydligen för krig, så vitt jag förstår det.

Jag får snarare för mig att det hela är en utstuderad plan som går ut på att få svensken att oroa sig för något som inte är på riktigt, och därmed glömma bort sådant som är värt att oroa sig för.

Därtill ser jag hur rätt i tiden allt detta sker, med tanke på att riksdagen den 25 maj ska säga ja till ett värdlandsavtal med Nato. Vem vid sina sinnens fulla bruk kan argumentera mot ett sådant avtal när “någon” håller på och bedriver “hybridkrigföring” på svensk jord?

Det är ju nästan landsförräderi att säga som jag gör, att vi bör be Nato köra upp avtalet i häcken.

Jag vill att Sverige ska vara alliansfritt men med ett nordiskt försvarsamarbete. Samma borde gälla Danmark och Norge som borde lämna Nato. Jag anser att vår nordiska säkerhet inte garanteras av att vi är lydhundar åt någon “supermakt”, utan genom att vi är starka nog att freda oss själva och därtill klart och tydligt konstatera att vi inte tänker lägga oss i andra suveräna staters inre angelägenheter.

Detta råd gav USA:s första president, George Washington, till sina efterträdare när han tackade för sig. Tänk om USA lyssna på honom. Sverige har varit delaktiga i att finansiera och beväpna ISIS. Vi villkorar bistånd till olika länder för att de ska driva hbtq-frågor och vi finansierar NGO:s i Ryssland som verkar mot staten. Detta är mer eller mindre officiellt.

Och nu ska vi alltså lova att husera Nato-trupp i Sverige… även om de tar med sig kärnvapen. Sveriges försvarsminister har redan konstaterat att vi inte kommer fråga, och USA svarar aldrig på det i alla fall.

Och allt detta ska på något sätt göra Sverige tryggare och det svenska folket säkrare? Tillåt mig småle. En nationellt sinnad regering som respekterar andra suveräna nationer, som ser till det egna folket och håller sig med en försvarsmakt som kan bita ifrån ordentligt, det skulle skapa trygghet och säkerhet.

Men nu ska vi vara ängsliga över främmande makt och helt ignorera de hundratusentals främlingar som redan finns inom våra gränser?

Om skribenten

Magnus Söderman

Magnus Söderman

En etnisk svensk man som befinner sig mitt i livet; opinionsbildare, författare och radiopratare på Motgift.

Logga in

Du är inte inloggad








» Glömt lösenordet?

Varukorg

Senaste filmklipp