Att vara hemmafru i det feministiska Sverige

Hemmafru i det feministiska Sverige
Vad tjänar en hemmafru? Varför är det en kvinnofälla? Dan Eriksson läser ett blogginlägg av Karin Adelsköld och skriver om hur feministerna mördade familjen.

Stötta Motgift

 kr. 

Välj din donation

Select Payment Method
Personal Info

Credit Card Info
This is a secure SSL encrypted payment.

Donation Total: 10,00 kr. 

Vad tjänar en hemmafru? Varför är det en kvinnofälla? Dan Eriksson läser ett blogginlägg av Karin Adelsköld och skriver om hur feministerna mördade familjen.

Karin Adelsköld är bland annat komiker, men numer också en typ av modern hemmafru. Hon beskriver själv på sin blogg:

“Upplägget när jag flyttade upp hit till Östersund var att jag skulle ta markservicen, dvs ta hand om allt hemma plus våra 4 barn (varannan vecka endast två barn). Jag skulle också försöka skriva klart min bok, blogga och göra nått mindre uppdrag här och där.”

Det låter som ett ganska härligt upplägg, och med ett så pass fritt arbete som Adelskölds borde det inte vara några problem. Dock verkar hon ha stött på patrull på vägen:

“Men hej och välkommen till kvinnofällan..”

Vad är då denna kvinnofälla? Jag tycker att det refereras till den ofta, så här var det helt klart dags att spetsa ögonen och göra sig beredd på lite feministisk sanning.

“Ja, jag har valt detta. Ja jag vill detta. Men jag kan inte för mitt liv förstå varför det här inte räknas som ett jobb?”

Vadå inte “räknas som ett jobb”? Vad menar hon?

“Jag har googlat, frågat runt, läst lagar och regler men ingenstans pratas det om vad en modern kvinna idag (2016) ska ersättas när hon väljer att sköta markservicen.”

Va? Menar Adelsköld att det bör finnas någon statlig reglering för hur familjen ska dela upp sin privata ekonomi? Ska hemmafrun fakturera den arbetande mannen (som i detta exempel) för tiden hon spenderar med barnen? Hur ska det fungera ifall mannen sedan gör något med barnen eller hemmet efter arbetstid, kan han ta ut OB-tillägg då? Komp? Traktamente?

Det är så klart galenskap, men Adelskölds funderingar är symtomatiska för den moderna, egocentrerade och materialistiska människan. I sista stycket avslöjas var grundproblematiken kanske ligger:

“Vad säger ni? Vad tjänar en hemmafru? Om man är den som tar hand om markservice och barn ska man då också betala hyra och mat? Ska man betala en del eller inget alls? Ska man få fickpengar om man inte har en egen lön? Ska man få betalt i resor och restaurangbesök?”

Familjen är en enhet

Jag vet väldigt lite om Adelsköld och hennes familjs upplägg. Men av texten verkar det som att de är två individer som bor ihop med några barn; inte en familj. Att man formulerar sig på ovanstående vis är ett tecken på den moderna sjukan där familjen atomiserats.

En grundförutsättning för att en familj ska kunna fungera med en hemmafru är så klart att man ser familjen som en enhet. Man har gemensam ekonomi, medan man delat upp familjens uppgifter (till exempel att mannen arbetar och försörjer familjen medan kvinnan tar hand om hus och hem). Mannen arbetar inte för att tjäna pengar till sig, utan för att tjäna pengar till sin familj – det är egentligen väldigt enkelt.

Det svenska samhället har dock sedan länge valt en familjefientlig väg där familjen inte ses som en enhet, utan som en grupp individer. Det kan verka som byråkratiska detaljer, men är framförallt viktig signalpolitik till de svenska familjerna.

Slopad sambeskattning ett slag mot familjen

Redan 1971 slopade Sverige sambeskattning av inkomster. Detta var ett av de viktigaste stegen för att montera ned familjen.

Sambeskattning innebär att ett äkta par räknas som en enhet, och därför beskattas för hälften av den sammanlagda inkomsten. Alltså, väljer kvinnan att vara hemma medan mannen arbetar så beskattas hon för halva hans inkomst och han för den andra halvan.

Detta inte bara sparar massa pengar åt de familjer som väljer att prioritera sina barn och sitt hem, det gör också att hemmafrun får tillgång till lika många pensionspoäng som den arbetande mannen.

Sambeskattningen sågs dock som en “kvinnofälla”.

Lite lustigt därför att Adelsköld nu talar om en kvinnofälla när hennes situation bara är resultatet av feministisk familjepolitik.

Det är nämligen inte meningen att man ska kunna prioritera familj och barn i det feministiska samhället. Du ska producera, konsumera och vara en del i storfinansens materiella och själlösa spel.

Tacka generationer av feminister och vänsterpolitiker för det. Eller som de borde kallas som samlingsbegrepp: Familjemördarna.

Om skribenten

Dan Eriksson

Dan Eriksson

Född 1982 och uppvuxen i Skogås söder om Stockholm. Flyttade utomlands redan 2007 och är numer bosatt med familj i Berlins utkanter.

Logga in

Du är inte inloggad








» Glömt lösenordet?

Varukorg

Senaste filmklipp